Utställning Ojord - Ekebyslott

Ojord är Zimm Halls tredje samlingsutställning

Kan vi leva med en negation av vår egen livsmiljö? Zimm Hall prövar i kommande utställning nyordet ”ojord” som en undersökning av livsvillkor i antropocen. Utställningens titel öppnar för det likaljudande ”ogjord” – det aldrig genomförda eller ännu ej existerande. Vi lever med konsekvenserna av handlingar som inte kan göras ogjorda, men har samtidigt möjlighet att sätta vårt hopp till det just det ännu inte gjorda. 

Välkommen till öppningen av utställningen Ojord den 9 november 12-16 på Ekebyhovslott, Ekerö. Utställningen invigs 13:00 av Malin Zimm och Mattias Bäcklin

Det engelska och svenska ordet för jord stammar från proto-indo-europeiskans Era, via gammalengelskans Eorthe, tyskans Erde, till det mjukare nordiska uttalet Jord. 
En falsk men vacker översättning av Ojord kunde vara Unearth – vilket betyder avtäcka, avslöja, gräva upp. Vi har tagit för vana att gräva upp och utnyttja jungfruliga material, utvinna råvara, bryta mineral, pumpa ut fossilt bränsle och på andra sätt hämta vad vi behöver ur jordskorpans inre. Idén om råvaran, det jungfruliga uttaget, kommer i framtiden övergå till myt. Kanske behöver vi i framtiden begreppet ”ojordad” för att beskriva ”ogrundat utnyttjande”, exploatering utan täckning för framtiden? Om jorden ska kunna fortsätta föda oss behöver vi omdefiniera tillväxt. Det etablerade motsatsordet till tillväxt är på svenska nerväxt, ett begrepp som ännu inte är så synligt i debatten. Vårt utnyttjande av planeten är mer än fyra gånger större än vad den kan leverera, vi fattar ogrundade beslut och går emot vår egen livsmiljös villkor. Vi håller på att skapa en Ojord. 

Medverkande: Barkman, Alvaro Campo, Mikael Goralski, Arijana Kajfes, Tova Mozard, Sekou Sissoko, Ulrika Sparre, Anna Valde, Mattias Bäcklin, Anna Davis, Bernt Jonasson, Lundahl & Seitl, Jonas Runberger, Rutger Sjögrim, Fredrik Sweger och Anders Widoff. 
 
Om Zimm Hall
Zimm hall har haft två samlingsutställningar som handlat om att undersöka samhället genom konst och arkitektur. I den första utställningen, Gravöppning, 2015 på Dalagatan, visades tre konstnärskap och tre projekt som gick runt döden och berättade om dess ritualer, myter och sorger. Den andra utställningen visades 2017 på Allkonstrummet, Mossutställningar, under rubriken Välfärdssamhällets gränssnitt, som handlade om den slitstarka omsorg som präglar de miljöer som vi tillsammans äger och som är det direkta taktila mötet med statens rum och kommunala anläggningar. Utställningen mottog utmärkelsen Ung Svensk Form 2018.